Det är inte alltid lätt det här med vad man kan och inte kan.
Jag kikade lite på ett program om Dyslexi (som jag f.ö stavade så här: Dysleksi). Något jag känner flera som har.
Då började jag tänka på saker som jag kan och inte kan och inte tror mig kunna.
Vi alla har nog våra svårigheter inom vissa områden.
Inom områden vi vill kunna mer än vad vi gör.
Jag, t.ex. är typ tondöv och har ingen som helst sångröst. Något jag hoppas kunna vara bättre på i mitt nästa liv ;.)
Men en del anser mig kunna måla.
Jag själv ser det som ett behov att måla, skapa och mixtra med färg och form. Jag själv har ju svårt att se mig som en konstnär.
Även om jag gått konstskola OCH har ställt ut OCH till och med sålt en del tavlor.
När är man det man vill vara? När är man solist, författare, inredare eller konstnär.
Vart går gränsen för de olika titlarna?
När är man, kan man, det man vill, bör kunna?
Förstår ni vad jag är ute efter? Förstår ni mitt tankesätt?
När kan jag, som vigt många timmar i mitt liv till måleriet samt ställt ut en hel del tavlor, när kan jag våga erkänna att jag är en konstnär? Måste jag tjäna allt mitt uppehälle (läs få hela min lön) på det för att jag skall kunna erkänna mig som konstnär???
Räcker det inte med att jag, som sagt, har en grundläggande konstutbildning ett genuint intresse och en del försäljningar bakom mig??
Personligen känns det jobbigt.
Att kalla mig själv för konstnär.
MEN viljan finns där.
Är jag en konstnär?
Om inte.. när är jag det?
Varför inte självförtroendet med det?
Går ju i Egen-företags-tankar och då måste jag ju lita på mina förmågor och på mina kunskaper i det jag gör och vill förmedla.
Så... ja... Vart går gränsen?
Vem är jag och VAD är jag?
Vem är jag för Dig?
Konstnär, inredare, vän, barnskötaren, mamman, släkting, bloggerskan, kollegan, Loppistan??
KOMMENTERA GÄRNA, detta. Och berätta gärna VEM ÄR DU? VILKEN TITEL är du?
Och för att locka er att svara så erbjuder jag nu ett litet pris....en av de som lämnar kommentar kommer att få ett litet pris, iform av en av mina *konstverk* :-) Mer info kommer!
:-)
Innan fredagkväll, typ kl. 20:00
aW.jpg)
6 kommentarer:
För mig är du konstnären, barnskötaren och framförallt scrapparen. :)
Kram på dig
Jag tycker det är en jättesvår fråga och har funderat mycket på den själv. Jag har t ex jobbat som fotograf, om än på deltid, och tjänat pengar på det. Men jag vågar ändå inte kalla mig det för jag har ingen "hel" utbildning (utan har bara gått kursen inom vissa områden) och jag jobbar inte heltid som det och jag kan verkligen inte *allt*. Samma sak gäller de som skriver och har gett ut en bok på egen hand - ska de våga kalla sig författare, eller inte? Jag tror att många som är i gränslandet mellan hobby och yrke inom de konstnärliga områdena känner såhär och brottas med de här tankarna. Lite jante också, man är rädd för att andra ska tänka "ja man du är ju ingen RIKTIG konstnär/fotograf/skribent". Men frågan är: när blir man det, då? Tvivel känner nog även de stora och kända mellan varven.
Konstnär och vän!
Vem jag är? Mkt svår fråga.... hmmm får ta och fundera på det.
Lärde känna dig som mamma inne på AFF och har därefter utvecklats till både bloggerska, kosntnär, scrappare, Inspiratör. Framförallt när jag tänker på dig så tänker jag färg, glädje, kreativitet och mycket kärlek.
Vi har endast träffats två ggr men ser dig som en "cyber"vän, om inte annat. Jag själv då?
Svår fråga men pysslare, bokslukare och fotograf samt då mamma/fru i min familj. Är även lite som en spindel i nätet, både i privatliv och i skolan. På ont och gott :)
Susanna
För mig är du min FÄRGPRAKANDE glada o konstnärliga VÄN :) Yvonne
För mig är du konstnär, fotograf och kanske framför allt scrappare. Men det beror nog på att det är i scrapbookingforum som vi träffas.
Jag är alltid så imponerad av det du gör. Vare sig det är en LO, en målning eller ett av dina loppisfynd som du piffat till. Du lyckas alltid göra det glädjefyllt och färgsprakande lustfyllt. :)
Att vara konstnär borde vara något man är beroende på sin egenskaper och det man gör inte utefter ett yrke eller att någon annan ger en titeln. Vi tvekar ju aldrig att kalla oss scrappare eller om man vill,för den delen också mamma. i dessa fall handlar det ju om vad vi gör inte om ett yrke eller huvida vi har någon formell utbildning eler liknande. Så varför inte kalla sig konstnär? Det tycker jag definitivt att du ska göra!
Jag känner så väl igen dina funderingar för jag har exakt samma dilemma. Jag älskar också att måla och scrappa och fixa med än det ena och än det andra men vad är jag? Det är ett steg till att kalla sig konstnär.. Kanske man kan kalla sig mångkonstnär? Det känns inte lika laddat.. :)
Jag funderar också mycket på att starta eget. Jag ska gå den första av 2 utbildnigar som jag planerat detta året och vill så gärna ta steget att efter det köra eget men vågar jag? Skulle också gärna vilja hålla workshops i någon form av skapande.. Tja, det är massor av funderingar i mitt huvud just nu vi får väl se var det landar..
Kram på dig!
Skicka en kommentar