Nu orkar jag inte...

...ha mer bloggvila:-)
Saknar att göra inlägg. Men har helt enkelt inte orkat.


Den här influensan var den ÄKTA. Jag har nog trott att jag haft influense tidigare... men inte som denna gång. Värken i kroppen och hög feber gjorde att jag åkte ner på NOLL. Jag trodde ärligt att jag kanske skulle dö. Ja sånt var känslan ett par dagar. INTE kul alls. Att inte orka med sig själv och än mindre sina barn kändes fruktansvärt. Att behöva ringa hem sambon från jobbet för att man inte ens kan hand om sina två änglar. Det kändes något så fruktansvärt jobbigt. Första dagen (sena eftermiddagen) ringde jag hit svärmor, för Jonas kunde inte lämna så fort som jag kände att jag behövde. John satt med mig i sängen. Jag låg då och tänkte: Hoppas Jakob kan ta honom om jag svimmar eller dör... för jag trodde alvarligt att jag skulle tuppa av när som, fast jag låg ner. Jag var så rädd i dom minuterna innan svärmor kom, att jag skulle lämna mina barn ensamna utan vuxen övervakning. Alla ni som har barn vet att man inte vill lämna dom utan tillsyn och än mindre med en avtuppad mamma. När svärmor kom kunde jag slappna av och somna ett tag. Sen minns jag inte så mycket.

Men efter några dagar (en vecka kanske) och ett par läkarbesök så började det vända. Nu mår jag mycket bättre, tack och lov. Kan säga att jag kommer att ta influensavaccin i fortsättningen. För så där vill jag inte må igen!


När jag väl började bil frisk.. .eller i alla fall feberfri. Då blev Jakob sjuk. Igen.
Halsfluss och feber. Men han kom snabbt till läkaren och fick antibiotika som han tagit jätte bra. I tablettform. Han är så duktig att svälja och ta all typ av medicin. Jag är så stolt!


Nu verkar han så pass pigg att han kanske kommer iväg till sina kusiner imorgon. På kalas.

Än så länge, peppar peppar, är John frisk. Och PIGG. Kvällspigg! Vet inte vad som tagit åt honom. Men oavsett hur han sovit på dagarna så vill han INTE sova på kvällarna. Han vill bara amma. Vägrar välling eller annat. Bara jag gäller just nu. Och än så länge är jag lite för svag att kämpa emot hans vilja ;-) Men jag hoppas han börjar äta mer snart...barnmat/puréer och så.. för jag vill verkligen dra ner på ammningen inom kort.



Så här fint sova han på dagen... en stund i soffan bland färgglada kuddar ;-)



Oj nu har jag babblat på som sjutton. Det är mitt i natta... bäst jag går och sover... får babbla mer en annan dag. För imorgon är det lite mkt. måsten och vilja på listan. Så...
SOV GOTT!


Kram Jenny