I går var jag på mitt livs första mammografi. Jag var så nervös insåg jag i väntrummet. Så nervös att jag mådde illa och ville kräkas. Men så när jag kom in och den trevliga sköteskan klämt ihop mitt bröst första gången så släppte allt. Det där var ju itne så farligt tänkte jag.
Sen, på vägen hem, funderade jag på varför vi kvinnor är så där. Ja alltså så där att vi oroar oss för saker innan dom ens händer. För visst är det lite kvinnligt!?! Eller?! Och var för vi skrämmer upp varandra genom att berätta hur hemskt det är. Ja som när man skall föda barn. Då får man minnsann höra hur jobbigt och ont det gör... enligt alla. Men så upplevde inte jag det. Att föda barn var mest en häftig upplevelse som jag är så glad att jag fått erfara. Ont, ja visst, men det gjorde liksom inget i sammanhanget, tycker jag. Långt i från så plågsamt som andra sagt att det skulle vara. Och så var det nu med mammografi också tycker jag. Långt i från plågsamt!! Så... nästa gång skall jag INTE må illa av nervositet, för nu vet jag att det gick snabbt, smidigt och var smärtfritt!
Sen, på vägen hem, funderade jag på varför vi kvinnor är så där. Ja alltså så där att vi oroar oss för saker innan dom ens händer. För visst är det lite kvinnligt!?! Eller?! Och var för vi skrämmer upp varandra genom att berätta hur hemskt det är. Ja som när man skall föda barn. Då får man minnsann höra hur jobbigt och ont det gör... enligt alla. Men så upplevde inte jag det. Att föda barn var mest en häftig upplevelse som jag är så glad att jag fått erfara. Ont, ja visst, men det gjorde liksom inget i sammanhanget, tycker jag. Långt i från så plågsamt som andra sagt att det skulle vara. Och så var det nu med mammografi också tycker jag. Långt i från plågsamt!! Så... nästa gång skall jag INTE må illa av nervositet, för nu vet jag att det gick snabbt, smidigt och var smärtfritt!
Bilden har INGENTING med inlägget att göra... mer än att jag hade detta armband på mig vill mammografin igår |